ssteffih

Jag hatar känslan när man saknar någon/något.
Sakna är nog den värsta smärtan jag har vart med om.
Jag saknar dom gamla tiderna med dom ''vännerna'' jag hade.
Men jag vill ändå inte ha tillbaka dom.
Jag saknar att jag var fri och kunde göra nästan vad jag ville.
Men ändå vill jag inte tillbaka till den.
Livet är svårt, varje dag är är kamp.
Visst livet är inte lätt, men det hade ändå inte behövts bli så svårt heller.
Tankarna dödar mig.
Panik & ångest varje dag och vet snart inte vad jag ska göra.
Allt jag skulle behöva just nu är en hjälpande hand.
Men jag har gett upp.
Litar inte på någon längre.

Kärlek, är en jävla lek. Det finns fan inget som är bra med kärlek.
Jag blir alltid kär i en ja inte kan få och sen när jag väl får en person vill jag inte ha den.
Kärlek är krångligt.
Kärlek är inget för mig.

Det finns otroligt mycket misstag jag har gjort i mitt liv.
Men jag ångrar faktiskt knappt det, eftersom man bara lever en gång.
Man måste ju fela nångång hehe..

-